Clandestino Festival

Guedra Guedra
Chupame El Dedo
Coco Em

Guedra Guedra
Guedra Guedra gör dansmusik baserad på kraftfulla rytmer och fältinspelningar av musik och naturljud. Han heter egentligen Abdellah M. Hassak, kommer från Casablanca och har sedan tidigare en lång rad musikprojekt på sitt cv. I Guedra Guedra utforskar han norra och västra Afrikas nomadiska stamkulturer, hur tusentals år av folkvandringar lett till att traditioner korsats och på så vis skapat kontinentens musik. Ljuden som utgör stommen i debutalbumet Vexillogy kommer från ett bibliotek av fältinspelningar han byggt upp under resor i regionen. Körer, flöjter, stråkinstrument. Ljudet av eld och cikador, ett riff av loopat fågelkvitter. Händer som klappar och fötter som stampar – kopplingen mellan den mänskliga kroppen och vår känsla för rytm löper som ett tema genom albumet. Genom att addera feta synthljud och komplexa beats länkar Guedra Guedra ihop alla fragment till ett ekosystem av ljud på dansgolvet.

Chupame El Dedo
Cumbia och grindcore? Bolero och metal? Jodå, det går om man sätter en veritabel bläckfisk bakom trummorna – Pedro Ojeda från Ondatrópica – och adderar en demonisk keyboardist – Eblis Álvarez från Meridian Brothers. Klädda i gul respektive röd munkkåpa skapar de en improvisatorisk urladdning på scen. Allt verkar förvrängt, som ett Disneydags från helvetet. Chúpame El Dedo betyder “sug mitt finger” och den colombianska superduons texter rör sig på ungefär den nivån när det gäller poetiskt anspråk. Projektet började när Álvarez fick i uppdrag att skapa ett death metal-band med inslag av latinamerikansk musik för en tysk festival på temat “ond musik”. Hemma i Bogotás undergroundscen är det standard att spela i så många sammanhang som möjligt. Därför levde Chúpame El Dedo vidare jämte medlemmarnas andra projekt (däribland Clandestinoaktuella Los Pirañas). På sitt andra album, No Te Metas Con Satan, fortsätter de krossa klichébilder av både metal och colombiansk folkmusik – samtidigt som de bjuder upp Lucifer på dansgolvet.

Coco Em
Från Nairobi kommer Emma Nzioka, mer känd som Coco Em – dj, producent och filmkonstnär. Bakom skivspelarna har hon skapat sig ett rykte som Afrikas hårdast jobbande dj. Afro house, kuduro, kwaito, lingala och modern dansmusik utgör hörnstenar i hennes eklektiska set, som elektrifierat dansgolv i Afrika, Europa och Nordamerika.

Coco Em har arbetat i flera community-baserade projekt inom musik och film med fokus på kvinnor och transpersoner. Hon är också en del av Sim Sima, ett kvinnligt dj-kollektiv som bland annat gör ett radioprogram på World Wide FM med Coco Em som resident dj.I början av året släppte hon en ny singel: Land (Black) First – ett conga-smattrande dubspår om kolonialism och landgrabbing. Den är en teaser inför den sju låtar långa EP:n Kilumi, som släpps på InFiné i april.